Turkiska är det största minoritetsspråket. Det förbjöds i skolorna 1958. I samband med den bulgariseringskampanj som inleddes i mitten av 1980-talet (p.g.a. av oroligheter som skulle leda till ett inbördeskrig liksom dagens krig i f.d. Jugoslavien) förbjöds även radiosändningar på turkiska och turkiskspråkiga tidningar. Sedan 1990 tillåts dessa igen, och mars 1991 beslutades att åter tillåta skolundervisning på turkiska.

Det andra större minoritetsspråket, makedoniska, är ett med bulgariska nära besläktat sydslaviskt språk, som betraktas fortfarande som en bulgarisk dialekt.

Bulgarien är ett bergigt land. Mellan bergskedjorna breder bördiga slätter ut sig. Balkanbergen är den längsta bergskedjan. Med sina 60 mil delar den landet i två delar.

Bulgariens högsta bergstopp, Mussala (2995 m ö h), finns i Rilabergen söder om Sofia. I de vackra Rodopibergen mot grekiska gränsen lär den sägenomspunne Orfeus ha haft sin hemvist.

Bulgarien ligger på samma breddgrad som norra Spanien och Sydfrankrike . Temperaturen vid Svarta Havet ligger från mitten av maj till slutet av september kring 20-30 grader i luften och 20-25 i vattnet. Någon dag emellanåt kan det komma en uppfriskande regn, vilket bidrar till den frodiga grönskan.

Svarta Havet är 1 130 km långt och 611 brett. Salthalten är låg, bara 1,8% mot Medelhavets 3,8%.

Bulgarien är så gott som självförsörjande när det gäller jordbruksprodukter. De viktigaste grödorna är säd, majs, tomater, solrosor, tobak, frukt och vindruvor. Bulgarien är dessutom världens största producent av rosenolja (som används för framställning av parfym). C:a 40% av exporten utgörs av jordbruksprodukter.De viktigaste industrigrenarna är kemisk-, verkstads- och textilindustri, där verkstadsindustrin är den snabbast växande och svarar för hälften av landets export.

Turismen är en viktig inkomstkälla som ger landet västvaluta. C:a 12 miljoner turister besöker årligen Bulgarien.

Svarta havet är ett innanhav som omringas av Bulgarien, Rumänien, Ukraina (med halvön Krim som avgränsar Asovska sjön), Ryssland, Georgien och Turkiet. Det utgör gränsen mellan Europa och Asien och rinner ut i Medelhavet genom ett sund som heter Bosporen, där den turkiska staden Istanbul ligger. I Svarta havet mynnar floden Donau.

År 1997 lanserade amerikanska forskare teorin att en översvämning från Medelhavet omkring år 5600 f.Kr bröt igenom Bosporen och omvandlade den dessförinnan rätt lilla insjön till dagens Svarta havet. Den svenske maringeologen Eric Olausson har tillbakavisat dessa teorier i en [debattartikel] i den svenska tidskriften Populär Arkeologi.

Några städer vid Svarta Havet

Batumi, Jalta, Odessa, Poti, Sevastopol, Sotji, Suchumi

Länkar

• [Svarta havet] i första upplagan av Nordisk familjebok, femtonde bandet, 1891
• [Svarta havet] i uggleupplagan av Nordisk familjebok, tjugosjunde bandet, 1918

Hitta mer information om samma ämne på webben